Vilka olika former finns det på galaxer
Galaxer ser helt olika ut i universum. Några är runda, andra har snygga spiralarmar, och vissa ser helt oregelbundna ut. På 1930-talet skapade astronomen Edwin Hubble ett system för att klassificera vilka olika former finns det på galaxer. Det vi vet idag är att galaxformer inte är permanenta de förändras när galaxer kolliderar och utvecklas över tiden.
De fyra huvudtyperna av galaxer
Elliptiska galaxer är nästan sfäriska eller ovala, som en fotboll sedd från olika vinklar. De innehåller främst gamla, röda stjärnor och saknar spiralarmar. Linsformade galaxer är en mellanform med en skiva men utan tydliga armar. Spiralgalaxer har en flat skiva med vackra spiralarmar där nya stjärnor bildas. De glöder av unga, blå stjärnor. Andromedagalaxen, och vår egen Vintergatan är spiralgalaxer (och Vintergatan är faktiskt den galax vi bor i, vilket är rätt coolt). Vintergatan är en stavspiralgalax den har en stavliknande struktur i mitten. Slutligen finns oregelbundna galaxer utan någon klar form. De uppstår ofta när galaxer smälter samman.
Vad händer när galaxer möts
Ibland kolliderar galaxer i rymden. Det låter dramatiskt, men eftersom universum är så enormt stort sker det långsamt. Vi pratar om miljoner år här. När två galaxer möts börjar de att vrida och dra i varandra genom gravitation. Ofta sker en explosion av stjärnbildning helt bokstavligt talat. Nya stjärnor föds i enorma mängder. Slutligen kan galaxerna helt smälta samman till en större galax. En elliptisk galax kan bli resultatet. På så sätt förändras galaxformer helt över tiden.
Så observerar du galaxer själv
Du kan se flera galaxer med ett amatörteleskop. Malströmsgalaxen, även kallad M51, är en vacker spiralgalax som syns från norra halvklotet. Använd en astronomiapp som Stellarium den visar exakt var galaxer ligger på himlen just nu. Varför är galaxer så svaga att se? Främst för att de är otroligt långt bort. Deras ljus lyser väldigt svagt när det når jorden. Dunkla nätter utan ljusföroreningar gör en enorm skillnad, helt enkelt. En långare exponeringstid på kameran hjälper också väldigt mycket. Börja med de ljusaste galaxerna och arbeta dig framåt det är roligare så.
