Marcus Wandt i rymden
Marcus Wandt blev Sveriges tredje astronaut när han reste till Internationella rymdstationen i januari 2024. Marcus Wandt i rymden under Axiom Mission 3 markerade en milstolpe för svensk rymdforskning. Det anmärkningsvärda var att han blev den snabbast utbildade astronauten i ESA:s historia bara drygt ett år från urval till rymdfärd. Helt galet, egentligen.
Marcus Wandt från testpilot till astronaut
Wandt är både svensk och norsk medborgare med bakgrund som testpilot och ingenjör. ESA valde honom 2022 bland cirka 22 500 sökande för att bli projektastronaut på Axiom Mission 3. Hans väg var extraordinär jämfört med tidigare svenska astronauter. Christer Fuglesang väntade 14 år efter sitt urval innan han flög, medan Wandt nådde rymden på lite mer än ett år. Det säger något om hur snabbt allt gick.
Vad hände på Internationella rymdstationen
Under 18 dagar på ISS från januari till februari 2024 genomförde Wandt flera viktiga experiment under missionen kallad "Muninn". Svenska universitet som Uppsala och KTH bidrog med forskningen. Han arbetade med stamcellsforskning och studerade hur kognitiv förmåga påverkas av viktighetslöshet. Experimentet fokuserade också på benförlust och muskelförsvagning kritiska problem för långvariga rymduppdrag som många inte tänker på.
Så påverkas kroppen i viktighetslös miljö
Utan gravitation förlorar astronauter både benmassa och muskler mycket snabbt. Forskarna descoberade att förlusten fortsätter även efter hemkomsten till jorden. Wandt genomgick omfattande medicinska tester efter sin retur (långtråkiga, skulle jag gissa) blodprover, urinprover och röntgen av skelettet. Dessa resultat hjälper vetenskapsmän förstå hur man kan förbereda astronauter för framtida långvariga uppdrag till månen eller Mars.
Missionen kostade cirka 400 miljoner kronor, där Saab var den största privata investeraren. Marcus Wandts resa visar att Sverige tar rymdforskningens utmaningar på allvar och investerar i framtiden. Resultaten från hans experiment kommer att användas för att göra rymdresor säkrare och mer effektiva för kommande generationer av astronauter.
